2010-11-14 16:20 #0 av: MoaL

"Viola" är det vanliga smeknamnet för denna art - ett väldigt sött smeknamn, inte sant?

Utbredning:
Bland annat Thailand, Japan och Phillippinerna.

Utseende:

Vanliga färgnyanser i lila, blå, svart och liknande. Även i rödare toner. Ungar är ofta orangea. Ögonskaften är svarta hos vuxna av denna art, medan unga endast har halva ögonskaftet svart. Ögonen är avlånga.
Första paret antenner är röda. Storklons undre del är mörkbrun/svarttonad. Den saknar ridge (////).

Lånad bild
Ägaren av både bild och eremit är användaren wolfnipplechips på HCA. Tack för lånet!

Foder och vatten:
De är allätare och ska äta likadant som andra landlevande eremitkräftor.
Saltvatten är ett absolut måste, då arten behöver och ÄLSKAR saltvatten.

Skal:

De trivs framförallt i skal med oval och D-formad öppning.

Habitat:
De ska gärna hållas ungefär som C. perlatus. Cirka 80% i luftfuktighet och ungefär 25-27°C.

Personlighet:

Erfarenheterna gällande denna art är mångskiftande. Vissa anser att C. violascens är aktiva och vänliga eremitkräftor som är mycket fredliga, medan andra upplever att deras C. violascens alltid är den art som är först att mobba, gräla, slåss, nypas och gräva runt på jakt efter ömsande eremitkräftor. Det händer nämligen tyvärr att de har den obehagliga ovanan att de gräver upp de som ömsar och dödar dem. Detta innebär att du kanske ska överväga både en och två gånger innan du sätter ihop dem med andra arter av eremitkräftor.

Övrigt:

Om du är noggrann med att alltid tillgodose dem med olika proteinrika fodersorter går detta förhoppningsvis att undvika.
De lever i kolonier i det vilda och ska därför inte hållas ensamma i fångenskap.

/ Moa, Sajtvärd

Källor:
Tonycoenobita
Coenobitaspecies
HCA


När det gäller lånade bilder så har jag naturligtvis fått tillstånd att använda dem.