Annons:
Etikettartiklar
Läst 14855 ggr
MoaL
4/15/11, 8:05 AM

Birgus latro

Kokosnötkrabban, Birgus latro, är det största landlevande leddjuret i världen. De kan nå en vikt på upp till 3-4 kilo och ha ett benspann på 60-100 cm.

Våra landlevande eremitkräftor och Birgus latro är nära besläktade. Båda hör till familjen Coenobitidae. Under familjen Coenobitidae finns två släkten; Coenobita och Birgus. Till Coenobita hör bland annat alla våra landlevande eremitkräftor, och under Birgus finns det bara en art; den magnifika kokosnötkrabban, Birgus latro.

De har fått sitt namn eftersom man ofta finner dem uppe i eller runtomkring kokospalmer, där de har sönder kokosnötter och äter upp fruktköttet. När nöten väl har fått en spricka/hål så att de kan få ett grepp med klorna är det möjligt för dem att med sina starka klor bryta upp nöten och börja äta. Vuxna kokosnötkrabbor har en extrem kraft i klorna, och de är heller inte särskilt kvicka på att släppa det de väl har nypt fast i så länge de känner sig det minsta hotade. Med andra ord, akta fingrarna. Jag har bland annat läst att de kan nypa av ett kvastskaft, så testa för all del inte kraften i deras nypor med någon kroppsdel.

Bild lånad från engelska wikipedia, 15/4 -11. Fotograf: Mila Zinkova

Utseende

Utseendemässigt ser Birgus latro ut som en enorm bepansrad eremitkräfta, och som unga händer det att de blir förväxlade med eremitkräftor ur släktet Coenobita. Skillnaden är att en B. latro endast bär ett skal när de är mycket unga. Därefter hårdnar exoskelettet på bakkroppen och skyddar den mot skador och uttorkning, till skillnad från vanliga eremitkräftor som livet igenom har en mjuk bakkropp som hela tiden måste hållas fuktig för att inte bli uttorkad och skyddad för att inte skadas.

Unga B. latro har till och med observerats använda kokosnötskal som skydd för bakkroppen, när snäckskal i rätt storlek tryter. När de inte längre behöver några skal håller de bakkroppen inböjd under kroppen.
Färgmässigt är de ofta röd/orange eller blå/violett.

Bild lånad från franska wikipedia, 15/4 -11.

Skötsel

Birgus latro kräver ungefär samma levnadsförhållanden som vanliga eremitkräftor ska ha; Ett varmt och fuktigt klimat. Precis som eremitkräftor andas de med gälar och ömsar under jord, så de behöver också ha ett djupt lager bottensubstrat. Detta är kanske inga större problem när de är små, men också i fullvuxen storlek måste de ha ett djup som är tillräckligt för dem att gräva ned sig ordentligt i, vilket gott och väl kan innebära att det krävs ett djup på minst en meter och mer. Och då måste man förstås betänka att de ska ha en ordentlig bottenyta att röra sig på ovan jord också.

B. latro är väldigt aktiva, rör sig mycket, klättrar, gräver och är riktiga ”tank trashers”, vilket alltså innebär att de behöver gigantiska terrarier. Med tanke på storleken på utrymmet och det djupa bottensubstratet innebär detta att inte vem som helst kan skaffa dem. Även om man har plats för dem när de är små, så kommer de att växa, och de ska rymmas även i vuxen storlek.

Foder

Birgus latro är allätare, precis som våra små eremitkräftor. I det vilda äter de bland annat kokosnötter, frukt, grönsaker och döda djur – men de har till och med observerats fånga och döda polynesiska råttor (Rattus exulans) och andra djur som exempelvis krabbor och nykläckta sköldpaddsungar. Det har även gjorts undersökningar där man har släppt loss kycklingar i närheten av kokoskrabbor, och kycklingarna blev jagade och dödade. Birgus latro är också kannibalistiska, och det händer att de dödar andra av samma art och äter dem. De har mycket gott luktsinne och känner lukter på långt avstånd.

Bild lånad från engelska wikipedia, 15/4 -11.

Ensamma eller tillsammans?

Birgus latro är djur som, om man håller dem som husdjur, helst ska hållas för sig själva. De är som ovan nämnt kannibalistiska och tvekar inte att döda ett annat djur, ens av sin egen art, om de får chansen och är hungriga. Vill man ändå ha två eller fler tillsammans måste man för att undvika olyckor ha ett väldigt rymligt terrarium och servera ordentligt med Foder.

Kuriosa

På grund av sin vana att klättra upp i palmer och – med flit eller av en slump – knipsa av kokosnötter så att de faller i backen kallas de även för ”Widow maker” (om kokosnöten skulle falla i huvudet på någon och döda denne).

Bild lånad från italienska wikipedia, 15/4 -11.

Mvh,
Moa
Sajtvärd på Eremitkräftor och Snäckor

  • Redigerat 9/1/21, 12:31 PM av Niklas
Annons:
birdie86
4/16/11, 12:03 PM
MoaL
4/20/11, 6:59 PM
#2

En sådan liten blyger. Tungan ute Har du några fler bilder? Hur såg hans omgivning ut? Glad

Mvh,
Moa
Sajtvärd på Eremitkräftor och Snäckor

birdie86
4/21/11, 6:43 AM
#3

Jag tog bara ett par kort, han var verkligen not in the mood för fotografer XD Det var ett litet glas-terrarium med en växt och ett rör. Han hade ett stort vattenskal och ett med mat…det var ganska liten, tycker jag. Jag förstår inte hur man kan ha så stora djur i så små platser

MoaL
4/21/11, 2:59 PM
#4

Nej, det är verkligen synd, djur som är såpass stora ska ju förstås också ha stort. Och man tycker ju att en djuranläggning som är öppen för allmänheten definitivt borde ha möjlighet att ge sina djur gott om utrymme. :/

Mvh,
Moa
Sajtvärd på Eremitkräftor och Snäckor

Grodan
2/23/16, 6:42 PM
#5

Vilka coola.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Upp till toppen
Annons: