C. perlatus och C. rugosus är de eremitkräftor som upplevs som de svåraste att hålla, så de kanske du bör undvika åtminstone till en början. Jag vet att Imazo har bland annat C. brevimanus inne just nu, och det är en jättetrevlig och vacker art som jag har haft väldigt lite problem med. C. clypeatus är också en väldigt bra nybörjarart, men tyvärr har de inte funnits till salu hos grossist på jättelänge. :)

Då ska jag se till att inte få dom nu i början ^^
Man tappar ju lätt intresset om man köper och allt dör för en i början. Man vill ju gärna lyckas :)

Imazo, får man beställa därifrån? Kan/får man skicka dom på posten?

Vet man skillnad på tjej och kille, eller de spelar ingen roll ens?
Och växer dom snabbt? På vissa bilder såg den himla stor ut.

Jo, jag tror det är det som gör att många tappar lusten - eremiterna dör för dem. Tyvärr är det något man får räkna med, för jag känner ingen som håller på med eremitkräftor som inte har haft eremiter som har dött för dem. När man väl har fått tag på några eremitkräftor som klarar första ömsningen och sedan kommer in i en lugnare trall i akvariumet och blir mer trygga och hemmastadda, så är det fantastiskt roligt.

Djuraffärer beställer av Imazo, så det gör man inte som privatperson. :)

Jo, man kan se skillnad på hane och hona, men egentligen spelar det ingen större roll. Det är väldigt ovanligt att de parar sig i fångenskap, och då bär de på rom som sedan normalt sett ska kläckas i havet, där larverna lever som plankton och ömsar flera gånger tills de slutligen landar på botten och tar sig upp på land. Det är i princip ogenomförbart att få fram eremitkräftbebisar i fångenskap, så man behöver alltså inte oroa sig. ;)
Jag har haft ett par som faktiskt parade sig, bar rom och kläckte den, och jag har aldrig varit så stolt och lycklig i hela mitt liv som då. Det kändes verkligen som att få det bästa betyget jag kunde få av mina eremitkräftor, att de trivdes så mycket att de faktiskt försökte få bebisar. :D

Nej, eremitkräftor växer inte särskilt snabbt. Beroende på storlek och hälsa så ömsar de vanligtvis bara 1-2 gånger per år. :)

Ja, det blir ju tråkigt om alla dör för en efter en kort tid.
Men tyvärr är det ju sånt som händer.
Dog många för dig i början? Beror de på att man gör något fel eller är vissa sjuka eller sådär när man köper dom?

Ah okej ^^ Då ska jag prata med någon djuraffär :) Måste dock få sålt mina fiskar som finns i akvarit just nu, och bort med allt grus och ersätta med sand och allt. Mycket jobb :P

Oj vad coolt sätt att föröka sig på!
Wow, fy vad coolt! Förstår att du blev stolt. :D Överlevde dom? Men shit vad grymt!

Trodde dom ömsade en varannan vecka eller något. :P

Åh! Kliar i fingrarna nu att få köpa massa grejer ^^

Jag har haft många som har dött, ja, men bara ett ytterst fåtal som har dött på grund av att jag har felat. Eremitkräftor är väldigt stresskänsliga, och allt som händer med frakt och liknande är förstås jättestressande för dem. Därför är tiden innan deras första Ömsning i fångenskap den mest kritiska. Om de ömsar så har de en god chans att överleva. Dör de innan första ömsningen så beror det inte på en själv (så länge man har rätt förhållanden åt dem alltså), utan på all stress och oförsiktig hantering som de har utsatts för innan man får hem dem.

De som har dött på grund av mig dog i början när jag hade börjat med eremiter. Två väldigt små C. clypeatus som blev stressade av att jag flyttade in så många nya eremitkräftor. Sedan dess har jag varit väldigt försiktig med nytillskott, för att inte stressa dem onödigt mycket.

De flesta jag har köpt hem som har dött har varit av arten C. rugosus. Det är därför jag säger att det är en dålig nybörjarart, för de är extremt lättstressade och klarar frakten och flytten väldigt dåligt. Tyvärr är det bara ett fåtal som överlever det. Det hjälper att hålla dem extra varmt och fuktigt än andra arter, då klarar de sig bättre. :)

De flesta som dör när man får hem dem gör det alltså på grund av stressen, inte för att de är sjuka på något annat sätt eller för att man sköter dem fel.

Jag hade larver som överlevde så länge som 18 dygn, vilket som jag vet är längre än vad någon annan hobbyägare har lyckats med. ^^ Här är tråden med bilder på dem. De ser ut som små miniräkor/mygglarver när de är sådär små. :P Jag var extremt lycklig över hela händelsen.

Nej, nej, bara en Ömsning kan ta ett par månader, så ibland är de osynliga rätt länge. :)

Haha, jag ska inte förneka att jag känner igen den känslan. xD